ddb - mina tankar | mitt liv | min vardag

Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.


 

Det har hänt en del sen sist. Vet att jag varit dålig på att uppdatera, men har varit sååå trött och inte riktigt haft någon motivation.

Den här veckan inleddes med ultraljud i tisdags. Kontroll av njurbäckenet, då ena njuren var vidgad vid rutinultraljudet i v 19. Dock så såg allting kanonfint ut nu, och bäsen såg ut att må bra där den låg och gapade och hade sig! =) Skönt att se! Läkaren gjorde även en viktuppskattning, och bäsen väger strax under 2 kg nu. -10% på tillväxtkurvan enligt vad de ska väga vid tidpunkten. Inget att oroa sig för dock. Alfons föddes på -18% och vägde ändå 3300 gram.

Igår så var jag på läkarbesök för att diskutera eventuellt snitt. Hade förberett mig till tusen med massor av bra argument till varför jag borde få snitt, och hade berett mig på att få slåss med näbbar och klor. Helt i onödan!
Det första läkaren, som var en ganska flummig kvinna som babblade på om allt möjligt, sa när jag kom in var att "Jaaa, jag kan inte neka dig snitt om du verkligen vill ha det, men jag måste kolla så du verkligen är säker och upplysa dig om riskerna". Jahopp. Sen babblade hon vidare om allt möjligt icke-snittrelaterat, och vips så satt jag med en sån lapp där man ska fylla i vilka sjukdomar man haft o bla bla..
Så enkelt gick det! Tydligen så var mina journaler och barnmorskans anteckningar efter aurorasamtalet tillräckligt. SKÖNT!

Någon tid för snitt fick jag inte just då, för de på op-bokningen hade hunnit gå på lunch. Men någon dag mellan den 6-9 april blir det. Kommer få kallelse inom en vecka.

Så NUU känns det som att jag kan slappna av på riktigt och se fram emot bäsens ankomst till operationslampornas härliga sken! Kan knappt vänta hihi!