Förlossningsberättelse ~ Alfons 071011
Var på sista kontrollen hos bm den 11 oktober, då bf+6!
Hade under senaste veckan haft migränliknande huvudvärk, och Alfons hade varit väldigt lugn i magen (jag trodde såklart han laddade inför kommande förlossning).
Hade 1 på äggvita i urinen, blodtrycket var normalt. Gått ner TRE kilo på en vecka (!!).
BM ringde till förlossningen som tyckte jag skulle komma in på kontroll, bara för o checka av så allt var ok!
Fixar barnvakt till Lucas, och anländer till förlossningen strax efter lunch. Får göra 3 ctg, varav alla visar på att alfons är alldeles för lugn, ger knappt respons när bm "ruskar om" magen.
Det görs ett UL där de ser att han är väldigt liten för o vara 40 fulla veckor, runt 3 kilo. Han visar inga rörelser alls under UL, o när ja får en sammandragning så störtdyker hans puls.
BM säger att vi nog kommer bli kvar, hon och en läkare ska överlägga snabbt som attan hur snabbt han måste ut, o om de blir snitt eller vaginalt.
Där blir man nervös, bebisen mår inte bra!
Mattiaz åker hem snabbt som attan o hämtar lite saker, o meddelar barnvakten att det blir bebis idag!
Läggs in på förlossningen, blir körd till ett förlossningsrum o läggs med ctg, med stränga order om att ligga på sidan, för bebisens skull! Den mår tydligen bättre då.
Runt 16:00 kommer en läkare in o säger att de blir snitt inom en timme, snacka om chock! Trodde vi skulle få mer tid att förbereda oss på, att det eventuellt skulle bli senare på em eller dagen efter, men inte! Två bm kommer in o börjar förbereda i lugn o ro, när samma läkare sticker in huvudet o säger att nu är det bråttom!
Rullas ner till operation, vid det här laget rätt förvirrad o spänd.
Får spinalbedövning, o innan man visste ordet av så var vi tvåbarnsföräldrar! 17:23 föddes han!
Snittet i sig var helt ok, men man känner sig lite snuvad på förlossningen faktiskt, även om det var skönt o slippa det manglade underlivet o en hel massa värk o avslag 
Fick ju inte se Alfons direkt heller, då han inte alls mådde så bra när han kom ut. Hade fostervatten i lungorna och var allmänt slö och påverkad. Hade även påverkan på organen och blåsljud på hjärtat, men prover senare visar att detta är borta!
Plutten hade även lyckats slå knut på navelsträngen inne i magen, tydligen så är det inte helt ovanligt... Den var inte hårt åtdragen, men vem vet hur det hade kunnat bli om det blivit en vaginal förlossning o den ev dragits åt? Huuuga hemska tanke!
IAF,
Fick se en snabb skymt innan han åkte i kuvös till neonatalen.
Jag syddes ihop o kördes till förlossningen igen, o blev lämnad ensam på rummet utan bebismage o utan bebis! Väldigt märklig känsla!
Mattiaz kom efter en stund, o tillsammans rullar vi in på neo o tittar på underverket =) SÅÅÅÅ ljuvlig!!
Han fick ligga i kuvös med extra syrgas och CPAP i ungefär ett dygn, o kuvösen bara ett dygn till ungefär,,,
Blev matad med sond i början, medans jag pumpade igång mjölken så det skulle finnas när han hade ork att amma.
Han förstod rätt snabbt vad amning var, men hade ingen ork att få i sig tillräckligt. Försökte koppmata honom, men den var ingen hit! Han blev "modige Alfons som vågar vägra koppen" bland personalen på neo Så det blev sonden till o från, o kämpande med koppen samtidigt som han fick amma det han orkade!
Han började orka amma mer o mer, o koppandet läggs ner då han helt enkelt inte vill!
Han får ändå i sig tillräckligt med mat.
Han har rasat i vikt under denna tid, o vid utskrivningen efter 5 dagar på neo då vikten äntligen verkar stabiliserats och han ammar helt ok, är han nere på 3085.
I skrivande stund (då han är 6 dgr gammal o kom hem igår) var vi och vägde på neo idag, o han har tappat 20 gram.
Så det blir tillbaka imorgon igen och väga! Har han inte stigit i vikt då, så blir det övervägande om huruvida vi ska börja koppmata igen eller ge tillägg på flaska.
Hur det hade kunnat bli så här är det ingen som vet, bara att det var ngn slags obalans i magen, och att jag mådde dåligt med huvudvärken i en vecka o tappat 3 kg finns det heller inget svar på! Vi är glada att det fått ett lyckligt slut, att han återhämtat sig så bra! Vikten löser sig alltid!
Han är världens underbaraste Alfons! (L)
